İstanbul

Ett turkiskt ordspråk säger att "Istanbuls jord är av guld". Staden har varit centrum för två mäktiga imperier och vi får uppleva en stad gammal, stor och magisk nog att rymma alla mänskliga drömmar. Med sitt trategiska läge vid Bosporen, sundet mellan Europa och Asien, har Istanbul varit en bro mellan två världsdelar. Tidigare i historien var staden känd som Bysans och Konstantinopel. Staden grundades av grekerna redan på 600-talet f. Kr och fick namnet Byzantion. Efter att sedan ha varit under lydiskt, persiskt, atenskt och makedoniskt välde införlivades den 64 f. Kr med Romarriket. Konstantin den store utvidgade den dåvarande staden och gjorde den till romersk huvudstad under namnet Konstantinopel.

Ar 1453 tågade den osmanske sultanen Mehmet II in i Konstantinopel, som efter 54 dagars belägring var svårt raserad. Hans första åtgärd var att återuppbygga staden, som på turkiska kom att heta Istanbul (staden döptes dock inte om officiellt förrän 1926). De osmanska härskarna gjorde sig snabbt kända som toleranta gentemot andra folkslag och religioner. Kristna och judar tilläts leva i fred, trots att islam var huvudreligion. Istanbul var världens mest kosmopolitiska stad under det osmanska rikets glansdagar och rymde stundtals mer än 70 olika folkslag. Hemingway skriver "Det finns 168 officiella helgdagar i Konstantinopel, muhammedanska, kristna, judiska... därför är varje ynglings stora ambition i livet att få plats på en bank". Sultanatet avskaffades först 1922, efter en längre nedgångs- och svaghetsperiod, och året därpå Flyttade Kemal AtatOrk regeringen till Ankara. Staden kan delas in i tre delar; den gamla staden på halvön mellan Gyllene hornet och Marmarasjön, den något yngre delen norr om Gyllene hornet och den asiatiska delen på andra sidan Bosporen. Tre fjärdedelar av stadens befolkning bor på den europeiska sidan. Den asiatiska och den europeiska delen av staden sammanbinds av den berömda Bosporenbron, invigd år 1973.